Andra Januari

En gång fanns det en familj som bodde i Göteborgs skärgård. En helt vanlig familj med mamma, pappa och tre barn. En storasyster, en storebror och en lillasyster. Lilla syster var jag. Jag växte upp på Björkö, ön som vi bodde på, med min släckt och alla vänner. Vi bodde i ett stort grått hur med vita knutar, stor gräsmatta, uppe på berget med sikt över hamnen.

Det var en tid då hela familjen var tillsammans, när kusinen Sandra och hennes familj fortfarande bodde där, när Faster Lotta och kusinerna bodde i gula huset bakom skolan, granne med Amanda. Amanda som var en utan mina allra bästa kompisar som jag var med nästa varje dag. När Ellen och hennes familj bodde på andra sidan berget. Tiden då jag följde med pappa varje dag till fotbollsplanen. Pappa som aldrig höll koll på vart jag var, med det gjorde alla andra. Springa runt vid planen med alla andra barnen, och alla underbara människor som också var där, varje dag.
Dagar när jag kunde vara hos Farmor & Farfar och äta pannkakor!
Ja, tiden när allt var som bäst.

Men saker förändrades, farmor blev ängel, Sandra flyttade till Frölunda, Ellen och hennes familj flyttade från ön och några år senare flyttade även vi.
Jag var runt 9år när vi flyttade och det var det värsta jag varit med om, tyckte jag då. Jag ville inte flytta. Ville inte flytta ifrån Göteborg, från vännerna, från släkten, släkten på pappas sida då.

Tänk Malin, Hon gick andra året på gymnasiet, hade alla sina vänner där, gick i skola mitt i Göteborg så flyttade vi hit, till lilla skit Avesta.

Robin började 7an här. Han tyckte om Avesta, han tyckte om att vara hos mormor, han tyckte om snön på vintrarna och att åka snowboard med Calle, kusinen på mammas sida.

Jag började i 2an och fick skaffa nya kompisar. Dom enda jag kände var släkten på mammas sida.

Malin fick komma hit, gå sista året på gymnasiet, skaffa helt nya vänner, och fortsätta i en helt ny stad.
Tiden gick och nya vänner kom, ett nytt liv för en familj som kommer från storstad som Göteborg och flyttat till lilla Avesta.

Malin flyttade till Mallorca ett år och jobbade som show artist och där träffade hon Fredrik. Något år senare fick dom Vide, som nu är tre år och har fått en lillasyster, Lykke.
Robin tog studenten när jag gick ut 7an. Han flyttade tillbaka till Göteborg för att plugga. Men var hemma hela sommaren.

När jag gick i 9an, hösten i nian, tog våran bror sitt liv. Han ville inte leva mer. Jag glömmer aldrig nätten då det ringde på dörren och två poliser stod där. Grät mig till sömns och var borta ifrån skolan i totalt 6månader. Tiden stod stilla.

Jag var nära att få gå om nian. Men jag gick tillbaks till skolan, gjorde alla prov, och försökte så jag skulle komma in på gymnasiet, för min brors skull. Och jag klarade det. Nu går jag första året på gymnasiet, en termin avklarad.

Tänk att en helt vanlig familj, som bodde på världens bästa Björkö, i Göteborg skärgård, flyttar och det slutar såhär.
Har haft många tankar på hur allt varit om vi bodde kvar.
Hade jag varit med Sandra oftare? Hade Jag och Amanda varit nära kompisar fortfarande? Jag saknar min kusin Sandra och bästa Amanda så det gör ont.

saker förändras. En gång fanns det en familj som bodde i Göteborgs skärgård.